Det var du som tog den här bilden och fler än så.
Det var du och jag som slogs mot fiskmåsar.
Det var du som såg min klack gå av.
Det var du och jag som gjorde stan.
Det var du som kom på Livets Ord på vår promenad genom stan.
Det var du som visade vad livet kan vara.

Du är Göteborg för mig.
Men vi är inte Ärtan och Pumpan längre.
Och ärligt talat, ibland är det riktigt tomt utan det livet.